Här blir det snart vår

Den senaste veckan har varit varm och utan snöfall, vilket gör oss lite ledsna och frustrerade. Underlaget har hårdnat på och det är inte alls lika rolig åkning. Solen har varit här mer än någonsin, så vi har istället fått njuta av glassiga soldagar. Jag vänjer mig nog aldrig vid vyn här.

Somliga säger att det här var det, andra lovar mer snö till Whistler. Prognosen trodde 20 cm tills denna morgon. Vi tog det lugnt igår och gjorde oss beredda för att satsa idag. Inte en ynka centimeter! Resten av lägenheten somnade om, jag tänker gå ut tidigt ändå. Jag måste öva på åknignen med mina nya boots, en helt annan typ av åkning som kräver sin inkörsperiod. Just nu känns det lite frustrerande att jag helt plötsligt backade i åkningen. Men de nya bootsen känns rätt, de sliter inte alls på fotlederna. Ger jag det några dagar till så ska vi se att jag jobbar upp mig igen.

En annan stor händelse i mitt snowboardliv är att jag har investerat i en overall. I Whistlers färgglada och roliga skidmode, blev jag lite less på mitt gamla gråa, och hade nu planerat att åka runt i en beige helmönstrad roxyoverall med guldbruna roxymärken. Jag känner mig mycket frän, stundom som ett stort dagisbarn...Mest tuff, bilder kommer.

Jag har kommit in i jobbet, det är inte lika jobbigt att gå dit och när jag väl är där tycker jag att det är kul! Jag har dock bett min chef och endast två pass i veckan. När jag bara är här i en och en halv månad till så känns det som jag måste få mer tid till åkningen. Det känns skönt. Jag trivs utan jobb och utan egentliga måsten.

Whistlerbyn ligger nu utan snö, och det börjar kännas som vår. Här är så mysig! Speciellt som den stora massan med turister för tillfället har lämnat. Kvar är man, och börjar känna sig hemma. Jag börjar bli lite ledsen för att jag kommer att missa sommaren här. När vi återvänder, ska vi inte missa sommaren! Lugnet dock, är nog inte här för att stanna. Det väntar åtskilliga Sprigbreaks, som troligtvis kommer att betyda fullt ös igen.

Nu började det regna och jag blev lagom sugen. Ska jag läsa min bok kanske istället? Det är i och för sig kallare på berget, men vägen till gondolen känns deppig. Kanske ska jag åka till gymet? Jag, Carro och Ina har köpt gymkort.

Just nu är avsaknaden av Henrik ett konstant ämne i mitt huvud. Det är tufft och stundtals olidligt. Jag längtar efter min mexare! Jag längtar efter att få dela allt jag upplever och känner. Det är en och en halv månad i Whistler, två veckor mer Road Trip och Rasmus i USA, sen är det flyg till Mexiko City. 62 dagar kvar...